Dag 50 känns faktiskt som ett delmål i hela denna Roaccutanresa. Dessutom är det 7 veckor sedan jag svalde de första tabletterna, det känns BRA! Är supertorr om händer, armar, läppar och så vidare och sitter och ojar mig en del i tentaplugget men det fungerar och jag vet ju att jag inte ska äta Roaccutan hela livet ut utan att det kommer att ta slut, snabbare än jag kan ana... Det är faktiskt en stor tröst.
Ska jag vara helt ärlig är något av det jag är mest glad över att Roaccutanet inte påverkat mina slemhinnor i underlivet än. Jag har nog problem där som det är! Som jag säger, vitt vaselin är guld...
Ovan ser ni hur jag såg ut före Tetralysal och Roaccutan (dålig bild!).
Efter 4 veckor med Tetralysal och 3 veckor med Roaccutan.
De tre bilderna ovan är tagna i fredags (dag 45). Eftersom att det är bättre ljus på dessa bilder än de andra ser det värre ut men det är faktiskt mycket bättre. Är i princip bara ärr som behöver läkas ut!
Kommentera