Jag känner mig väldigt bortskämd när jag läser andras Roaccutanbloggar. Många som är på dag 66 verkar fortfarande ha stora problem med sin akne och finnarna verkar inte ha försvunnit för dem riktigt än. Själv går jag runt helt finnfri och räknar ner dagarna till dess jag får sluta med medicinen medan många andra tjatar om att få äta den längre. Egentligen borde jag bara vara extremt glad över att det gick så fort för mig att bli av med finnarna, men så har det ju varit när jag ätit Tetralysal också, finnarna har snabbt försvunnit men när jag slutat äta det har de lika snabbt återvänt. Dessutom åt jag ju en Tetralysalkur på en månad innan jag började med Roaccutan och det kanske hjälpte till lite grann (hade kanske legat en månad efter nu annars). Hur som helst vill jag bara poängtera att jag ÄR glad och tacksam över att min akne förbättrades så snabbt och eftersom att den gjorde det har jag inte mycket att skriva om återfall och dylikt. Poängen med kuren är ju dock att finnarna ska hålla sig borta även efter avslutad kur och det resultatet dröjer det ju till man få se.
Angående varningar för att Roaccutan kan ge depressioner... Jag vet inte riktigt om jag litar på det. Jag har mått väldigt dåligt i min tonår och ätit en massa antidepressiva av olika slag. Sedan ett par år tillbaka är jag dock helt frisk förutom att jag ibland har maniska inslag (lite bipolär), men det är inget jag varken mår dåligt över eller medicineras emot. Min läkare var väldigt orolig över att mitt dåliga mående skulle återkomma när jag började äta Roa men än så länge har jag inte märkt av något alls. Om inte ens jag som har anlag för depressioner känner av något, hur stor risk är det då att en icke-deprimerad person märker av något? Ytterst liten tror jag. Däremot tror jag att man blir mer isolerad och deprimerad om man har mycket akne som inte vill försvinna, att vara utan akne förhöjer i alla fall min levnadsstandard enormt och gör mig gladare! Så låt inte biverkningar om depressioner hindra er från att äta Roa. Inte om ni mår dåligt över aknen också och om man skulle bli deprimerad så antar jag att den depressionen ofta försvinner när man slutat med medicinen. Men ja, som sagt, jag är världens mest känsliga människa som lätt blir deppig men jag har inte märkt ett skit utav Roaccutanet.
Kommentera