Så var det över. Så snabbt. Tänk att jag började skriva på bloggen för 150 dagar sedan, två veckor efter att jag fått utskrivet Isotretinoin. Det är med vemod jag överger de sista tabletterna i asken och går vidare mot ett (förhoppningsvis) finnfritt liv utan medicin. Bilder från morgonen på min hy kommer på söndag eller måndag, jag skriver från mobilen nu och vill inte krångla med bilder här.
I morse var jag hos läkaren som ansåg att jag hade ätit Isotretinoin läänge. Ja, fem månader tycker jag inte verkar överdrivet läänge men whatever, jag har fått i mig typ min totaldos så det är ju bra. Hon tyckte iaf att min hy såg mkt bra ut (tack så mycket). Jag fick utskrivet Skinoren för lokalbehandling under ett par månader efter kuren, Elocon fungerade ju inte så där strålande så Skinoren verkar bättre. Jag får dock inte börja med det förrän om två veckor då huden fortfarande är känslig. Dricka alkohol och sola får jag göra om bara ett par dagar (?!) lät skumt, jag är nog försiktig med solningen ett tag framöver, alkohol kan jag dock tänka mig, typ i morgon. Att bli gravid - ja där rekommenderade hon att det skulle gå tre till fem månader efter avslutad behandling bara för att vara på den säkra sidan. I september ska jag ta blodprov igen (bara grav. test dock), mitt förra blodprov såg finfint ut, inte ens järnbrist (hade dock extremt lite mens den månaden då jag slutat med p-piller månaden innan, kanske därför, men ja läkaren vet ju inte att jag inte äter p-piller eftersom att det är ett krav för att få äta Roa/Iso).
I oktober ska vi ha en träff, jag och läkaren igen, och se hur hyn ser ut då - spännande! Jag ber till gudarna att den ser bra ut!
Sista dagen på min fyradagarslista om positiva saker med Roaccutan/Isotretinoin då!
NR 1:
Att få känna sig som en vanlig jävla människa. Okej just när man äter tabletterna är det kanske lite knöligt, man får inte dricka och så - men just den känslan att kunna "råka" gå osminkad till ICA, att inte spendera varje rast och paus med att bättra på sminket, att kunna ha tröjor som visar ryggen/nacken, att inte gråta för att bölderna gör så ont, att kunna träna osminkad, att kunna se sig själv i spegeln och bara vara sjukt jävla nöjd och att inte tänka på finnarna och bölderna när man pratar med andra människor. Sådant som är så självklart för andra människor att de inte vet hur vi har det, vi med grov akne. Jag kommer för alltid att vara tacksam om det håller i sig!
Jag kommer att uppdatera bloggen även lite sporadiskt framöver b.la. med bilder från i morse. De sägs även att hyn kan bli ännu bättre ett tag efter avslutad kur så det kanske blir ytterligare bilder framöver!
